Pool livet + och -

Att ha en pool är ju riktigt lyxigt och mysigt tycker jag. 

Jag var typ tonåring när mina föräldrar valde att skaffa en och jag kände mig som en prinsessa då. Vi var nog först på området med den lyxen. Så mycket roligt vi har haft där och mina barn har lärt sig simma där vid tidig ålder.  

När jag avvecklade mitt företag och sålde av en massa maskiner från gymmet så valde jag att använda pengarna till att skaffa en egen pool. 

Ja jag visste ju hur mycket glädje man har av en sådan när man inte har sjötomt eller bor vid havet. Nu finns det ju baksidor, ja eller man kan kalla det jobb med en pool också. 

Inte bara att glassa liksom. No Way!    

Man måst klorera eller rena på något vis. Man måste dammsuga, rensa bort sånt man inte vill ha. Göra back wash, fylla på, kolla värden m.m. 

Men det är det värt. Att få sitta där och njuta, ta ett dopp äta jordgubbar och sippa på ett glas gott. 

Att höra skvalpet som är så rogivande, Ja det är värt varenda öre, allt jobb och slit liksom försvinner. En dag som denna efter jobbet med dryga 23 grader, det går inte att förklara hur mysigt det är att sitta där och doppa fötterna och bara vara.

 En dag till innan det är ledigt igen. Ska visst bli riktigt varmt och skönt då. Kommer troligen att tillbringa tid vid poolen då.

Kram Pia

Sommar idag

Jag vaknade rätt så frusen denna första sommardag. Ja för vi sov i husvagnen eftersom barnbarn med föräldrar fick vårt rum till förfogande. 

När jag gick ut så slog doften av kaprifol emot mig. Underbart. Jag gjorde ett försök att fånga synen på bild men det blir inte alls så som man tänkt. 

Fint är det och hårginsten i förgrunden är inte så ful den heller.  Ja allt är liksom så himla vackert nu i trädgården. 

Allium, dom lila bollarna på spett. En hel liten armé står där i givakt. Så graciösa och stiliga tillsammans med aklejorna. Ser nästan ut som om dom snackar lite med varandra.

 Gullvivorna som trivs och brer ut sig. Små plantor som jag grävt upp lite här och var. Ja i trädgårdar som har varit i familjen och på vår egen tomt. Gillar dom med rött i.

 Funkiorna och ormbunkarna som är så härliga hela tiden från maj till sen höst. Här syns getrams och ramslök också. Regn ska det visst bli i dag så det får bli annat än trädgårdsfix idag. 

Först mys med Milli innan dom drar vidare. Om dom nu vaknar någon gång. Hi Hi!

Kram Pia

Vad håller jag på med?

I dag ska det ske. Alla plantor ska ut i krukor och rabatter. 

Törs du det sa Mamma igår. Japp för nu får det räcka med frost. Jag tassade ut och räknade plantorna och kom inte riktigt upp till 200 som jag trodde det var. Fast 167 får räcka faktiskt. 

Men om man lägger till alla pelargonerna och solrosorna som fåglarna sått i lådan så, ja då blir det nog 200. Ha Ha!  

 När jag stod där ute i nattlinnet och solen sken så förundrades jag över vår fina natur. Jag var bara tvungen att plocka en bukett av det vilda och vackra. 

Lite kaffe och småpyssel inne först sedan ut och jobba. Kommer nog tvätta av mig jord flera gånger om. Så himla praktiskt med ett tvättfat ute då. 

Ibland undrar jag lite vad jag håller på med. Men så inser jag att det här är min grej, jag älskar att hålla på i trädgården även fast jag svär ibland och har ont lite här och var. 

Kram Pia

Ett kilo socker...

Jag brukar inte ha radion på när jag åker hem från jobbet, men gjorde ett undantag idag. Det var ett inslag som handlade om Helena Trus som skrivit en bok tillsammans med hennes farmor. Hon hade överlevt förintelsen på ett särskilt sätt. Så gripande berättelse det lilla jag hörde men jag vill verkligen läsa boken.

Ett kilo socker: Farmor glömmer aldrig priset på hennes liv.

Kanske det äntligen blir av att jag börjar läsa igen. Har ni någon bra bok att rekommendera till sommarens hängmatta?

Kram Pia

Måndagskväll och trädgårdskärlek

Även om jag är ganska så trött när jag kommer hem så måste jag kika till trädgården lite.

 Som jag har längtat efter syrenblommorna och allt annat vackert. Klart man måste njuta lite då. Svårt att fota eftersom det skymmer och blåser. Man får hålla i liksom. 

I växthuset händer det saker varje dag. Blommor som slår ut och jag blir lika förvånad varje gång över färgerna som blir.

Jag petade ner en kärna från en aprikos förra året och titta här, ett litet träd har det blivit. Väldigt nära att jag slängde den i tron om att det var en björk som rotat sig av någon märklig anledning. Fast jag såg halva kärnan och mindes. 

 Vyerna där ute som jag aldrig ledsnar på, ja som jag kanske visat många gånger men ändå. Jag gör det igen i alla fall. 

Älskar den här alpklematisen som lyser upp en av sittplatsen. En hörna där vi har vår vattenutkastare. Därav den gröna lilla slangen. Den kopplar vi till bastun vid behov. 

Snart ska alla plantor sättas ut i krukor och rabatter. En halv dags jobb ungefär, men det är det värt. Trädgårdskärlek på hög nivå.

Kram Pia

Andats havsluft

Jag vet inte varför jag förtjänar så generösa vänner. Men jag är djupt tacksam. 

Vi har fått låna ett hus över helgen. Hur ofta händer det liksom? Mig har det hänt förr men tyvärr kunde jag inte utnyttja det erbjudandet.  Vi drog i alla fall iväg denna gång och startade med en god middag i Öregrund. Vi valde Slupen eftersom min kollegas man är kock där och sköter om den krogen och tre andra. Vi firade vår bröllopsdag lite mer än i onsdags så snälla kocken bjöd på bubbel. 

Gulligt! Havstema.. så jag tog musslor såklart. Jätte jätte gott. 

Sedan fortsatte vi norrut och landade i soffan med brasa lite ost, druvor och rött vin. Att regnet öste ner gjorde inget faktiskt. Det är så rofyllt att vistas där, tystnaden, lugnet och så kan man höra havet så där lite på avstånd. Vi gjorde så klart små utflykter, tog promenader, letade grodor, kollade om lingonen blommade och grillade.

 Ja för visst visade sig solen på lördagseftermiddagen. Självklart! Jag hade beställt, önskat och kollat SMHI. 

En underbar helg som ger mig sådan energi, kraft och avspänning. Här kommer några fina små hus, älskar att titta på hus. 

Så romantiskt och charmigt tycker jag.

Modernare och lite dolt i skogen.

Väldigt mycket min stil kan man säga.

Sjöbod sliten och naturlig.  Vilket hus gillar ni bäst?

Vi bodde inte i något av dessa hus men vi har bott i det här för 32 år sedan. Nostalgi! 

 Av hänsyn till min vän så visar jag inte huset där vi bodde eftersom jag inte frågat om lov. Men jag kan ju säga som så, att det huset är toppenfint.

Blir så varm i hjärtat att komma hem och bli firad på Mors dag med en bukett liljekonvaljer och en kram. 

Ingen köphysteri. Det är jag glad för. Snart ska jag heja på vårt grannland Finland i hockeyfinalen.

Kram Pia

Tacofredag i morgon.

Åhh så många som äter tacos på fredagar har jag förstått. Vi ska äta det på jobbet. Jag vill bara tipsa om en gammal favorit som jag brukar äta. Ja jag vill ju inte ha köttfärs och ledsnar lite på quornfärs ibland. 

Jag kör räkor och guacamole. Massor av fräscha grönsaker och självklart lite stark röd sås. Supergott! Här kommer ett annat smarrigt tips. Ska testas inom kort.

bild från Ica

Fast själv så ska jag faktiskt gå ut och äta i morgonkväll. Vi får se vad det blir, vädret avgör faktiskt. Det blir inte tacos, men kanske Tapas.

Kram Pia

Är det inte kärlek säg...

Då var det dax igen, dax att fira bröllopsdag. 

Hör och häpnad..37 år. Tänk så härligt och fint att vi varit ett par i så många år. Att vi återigen skålar i våra kristallglas från Orrefors, en gåva på från bröllopet.

 Jag har lärt mig så mycket som att det inte gör något att det hänger huggarbrallor lite här och var. Att ett par kängor kan stå på tork och se jättefula ut. 

Att vi tillsammans har skapat vår trädgård, vårt lilla paradis på jorden. Vi tycker inte alltid lika dant, vi enas ändå i någon sorts lycklig tanke.

 Tillsammans är vi starka tänker vi. För livet har inte alltid varit så jäkla enkelt och smärtfritt som man önskat. Det ska gudarna veta om dom nu finns.  

Men vi lever här sida vid sida, vi lever och mår gott. Uppmuntrar varandra när det är motigt. Tröstar varandra när det är sorgligt, skrattar när det är kul. Hittar lösningar på det omöjliga ibland. 

Vi älskar verkligen våra barn och barnbarn. Så himla otroligt att få uppleva dem. Tillsammans!

Länge leve kärleken och lyckan. Den rostar ju inte har jag hört.

Kram Pia