Om idiotiska inköp

 Förra året när jag var bjuden på julfest på Wallmans så kom den där fåniga tanken som från ingenstans. VAD SKA JAG HA PÅ MIG? 

Garderoben är knökfull med kläder. Visserligen med sånt som eventuellt inte passar på en julfest och något som är för smått. Men nu var det ju julfest jag skulle på inte mannekänguppvisning eller?  Men jag vet att jag inte är den enda som tänker VAD SKA JAG HA PÅ MIG? Hmm få se här. Kan det vara så att man vill glänsa lite synas, sticka ut lite, kanske få beröm. Känna sig fin och tjusig. 

I alla fall så är det marknaden som styr. Ja och normen i samhället. Jag blir arg på mig själv som går på det men det är så svårt att inte följa strömmen. Svårt att tänka att jag blir ingen bättre människa bara för att jag har en ny klänning på julfesten. Men jag känner mig bättre så är det bara. Jag vet och är säker på att någon kommer kommentera det jag har på mig och jag kommer i min tur säga något smickrande tillbaka. 

Tillbaks till förra året då jag köpte ett par nya byxor och en svart blus. 

Jag har inte använt något av de plaggen efter det och kommer inte att göra heller. Det var ett impulsköp och ett helt idiotiskt inköp. Så i år ska jag inte handla något nytt. Jag ska istället för att kommentera någons klädsel istället passa på att säga hur roligt det är att träffas, att personen strålar av glädje eller att jag alltid blir så glad när jag är med dig. Men bara om jag tycker det. 

På förskolan så ska vi inte lägga någon värdering i barnens kläder. Vi ska istället se barnen för deras personlighet. Men lever vi som vi lär? Nixpix. 

Nåja hur det blir med julfesten och VAD SKA JAG HA PÅ MIG det återstår att se. Om jag kommer kunna låta bli att kommentera kollegornas klädsel eller inte. OBS! Man får absolut tycka att kläder är fint och man gör som man vill med vad man säger och inte säger. Jag själv blir bara så stressad över tanken på VAD SKA JAG HA PÅ MIG? Till och med så stressad att jag skulle kunna stanna hemma, strunta i allt samman. Det har hänt några gånger. Men jag blir ju stressad av allt just nu. Det är sedan gammalt.

Kram Pia