Checkat ut från en fruktsallad

Hur ska jag kunna sammanfatta och avsluta mina åtta år på Hasselbackens musikförskola?  Det går nog inte men jag ska göra ett försök. Här jobbar en elitstyrka. Japp på riktigt. 

Det finns så mycket kunskap och förståelse här som egentligen inte går att mäta. Men jag ger alla högsta betyg fast med potential till utveckling. För den får aldrig stanna upp. Under mina år här har jag/vi mött så många svårigheter och utmaningar. Sånt som man utvecklas av och packar ned i ryggsäcken, ja eller i bakskallen. Många glädjestunder och massor av gemenskap med föräldrar och barn. Ja och i personalgruppen. Skratt och humor i massor.

💓

 Jag har jobbat väldigt många år inom barnomsorg och upplevt så mycket fint, tokigt och knäppt. Ingenting kommer jag glömma, inte åren här heller såklart. Att jobba med musiken så som vi gör är något i särklass. Fantastiskt roligt och lärorikt. Har fått utbildning i sång, rytmik och MING. Ja och ändå så kommer jag inte ställa upp i mellon. Ha! Ha!  Ni fattar va? 

Nej men jag har lärt mig hur man ska sjunga med barn.  Hur man kan lära in rytm och puls osv.  Det är just det att lära mig saker som gör att jag inte fastnar någonstans tror jag. Vad som kommer hända nu vet jag inte men jag ska jobba på en annan förskola och ha mycket närmare till jobbet. Det vet jag. Jag kommer lära mig nya saker, träffa nya människor, göra annorlunda kanske eller samma. Vi får se. Om framtiden vet man faktiskt ingenting. Om nuet vet jag en del. Jag har semester. 

Till mina kollegor som jag lämnar nu. Jag vet att några läser. Tack för alla dessa år. Tack för allt ni lärt mig. Tack för alla skratt och tårar. Ni är fantastiska. Fortsätt bara med det. 

Ni är som en härligt god fruktsallad. Ni vet när man blandar så gifter sig smakerna. Det blir lite godare. Ja även om svarta vinbär eller röda kan smaka lite surt ibland.

Kram Pia