En Panini med värme

 Jag har flängt runt lite idag efter tandläkarbesöket. Vänt i dörrar för att det varit för mycket folk och valde att åka många mils omväg för att uträtta ärenden bara för att slippa trängas med folk.

 Uppsala ligger inte bra till kan man säga med Coronasmittan, så där aktade jag mig noga. Blomsterlökarna var slut. Jag såg då inga i alla fall så tji tulpaner. Ett snabbt besök på Fullerö Handel också men jag insåg ganska så fort att jag har allt jag behöver och mer därtill. Ja även fast allt var jättefint.

 Sedan märkte jag hur hungrig jag var. Det får bli något snabbt där det inte finns folk. Jag slank in på en typ bensinmack med liten grill. Det var tre personer i butiken. En kvinna och en man satt vid ett bord och kvinnan lärde mannen hur man pratar svenska. Bakom disken stod den tredje personen som var mannens son. Jag är hungrig sa jag, vad kan man få. Korv pekade den unga mannen på. Nej inte korv har du något annat Panini kanske? Ja tack, vad är det i? Undrade jag. Va? Stort frågetecken på den unga mannen. 

Kvinnan som försökte lära den äldre mannen att prata svenska vänder sig om och säger glatt, kyckling. Åhh vad bra sa jag.

👐

Sedan undrade mannen om jag var lärare. Nja typ svarade jag, mot de yngsta barnen. Aha! Du ser ut som en lärare. Samtalet var nu på engelska. Sonen såg lite generad ut och översatte ibland på kinesiska tror jag i alla fall. Den äldre mannen försökte förklara att yrket lärare i hans land jämfördes eller var i klass med trädgårdsmästare. Ha Ha! Skrattade jag. Sen sa jag jag har lite trädgårdsutbildning också. Alla skrattade och det kändes så varmt och hjärtligt inne i den lilla butiken. 

Kvinnan berättade om sin dotter som på förskolan hoppat och legat i vattenpölar. Ja svarade jag, det är så de gör de små liven. Mannen den äldre frågade om det var min lunch. På svenska. Ja svarade ja, en snabblunch. Vi vinkade adjö och jag åkte hem med ett leende på mina läppar. Tror det var den godaste panini jag ätit faktiskt.

Kram Pia