lördag 27 juni 2020

Jag lever i allra högsta grad

Det var ett tag sedan jag loggade in här och gjorde inlägg. Men har man semester så har man ju. 


Dagarna rullar på här i sommarhettan. Hjärnan är liksom inte riktigt alert om man säger så. I dag har vi firat Ivars ett-års dag med pannkakstårta och annat gott. Ja som att få träffa båda sina barnbarn och alla sina söner på samma gång. Fast det är 30 grader ute så värmer det lite extra i modershjärtat. 


När min första son fyllde ett år så berättade jag nyligen för honom om hur jag jobbade och fixade för att allt skulle vara så himla perfekt. Jag var så trött att jag bara grät när han skulle äta sin första lilla tårtbit så jag missade alltsamman och satt och grät i rummet intill. Typiskt mig! 



Nu fick jag uppleva hans sons ett års-kalas med pannkakstårta helt för mig själv nästan. Han och jag med värsta tårtbiten! Om det var planerat eller inte vet jag inte men vilken fin upplevelse det var ändå. 


Att också få rå om lilla Milli en liten stund och möta leendet och blicken. Utbyta några ord och känna närhet fast på avstånd. Underbart! 


Som sagt värmen tar på lite. Är ganska så slut, sentimental och överhettad. Även om det är härligt på många sätt.



Tack alla mina fina för att ni finns

Kram Pia

2 kommentarer:

  1. Ja ni har det lika varmt i Sverige nu som vi här i Spanien.
    Så mysigt med 1-års kalas med barnbarnet. Och mysigt att få äta tårtbiten ihop med minstingen som du missade när din son fyllde 1-år.
    Fortsätt att ha fin och härliga semesterdagar nu.
    Kram Carin

    SvaraRadera
  2. Vilket fint inlägg!
    Vilken mysig farmorstund du fick med Ivar och pannkakstårtan :)
    Kram och ha en fortsatt fin söndagkväll!
    /Maria

    SvaraRadera

Tack för dina ord och tankar.