tisdag 21 september 2021

Försöker hålla mig över ytan

 Minns ni eller är ni kanske mitt upp i det? Jag pratar om när man har/hade småbarn. 


Ni vet när man önskar att man fick sova lite mer och önskar att man ska orka dagen ut utan att svimma. Jag har inga småbarn här men känner mig ungefär så ändå. 

Vaknar tidigt av olika orsaker och kan inte somna om. Dagarna är fyllda av trix och fix och det känns som att alla drar och sliter i en. Att man sitter med alla svar och lösningar. Fast det gör jag inte men improviserar på något vis. Hittar lösning sen efter ett tag. Hjärnan är verkligen uppkopplad och jobbar på högvarv. 

Jag är glad att jag har haft så bra förebilder, lärare och chefer i mina dagar. Jag har lärt mig så mycket av dem, sett, lyssnat och tagit till mig. Utan den erfarenheten så hade jag aldrig vågat eller tackat ja till tjänsten som verksamhetsledare. Så tack bästa Henrietta, Gunilla och Lillevi. Tack till en lärare som numera är assisterande förbundskapten för Sveriges damlandslag i fotboll. Magnus Wikman. Jag lärde mig mycket av honom också. 

Jag brukar tänka att kunskap är makt. "En kedja är bara så stark som sin svagaste länk". 


Kram Pia

3 kommentarer:

  1. Var rädd om dig själv. Sov och vila hjärnan. Mina synapser i hjärnan sprakar just nu. Inte bra. Skönt med höstlov snart :-)

    Varm kram,

    Anneli

    SvaraRadera
  2. Försök att ta det lugnt och varva ner. Jag vet att det är fel ord att säga till någon som känner det som du.
    Men jag gör det ändå 😊.
    Kram Carin

    SvaraRadera
  3. Var rädd om dig! Mailar!
    Kram Titti

    SvaraRadera

Tack för dina ord och tankar.