Kaos

 Får man erkänna det? Att det är snudd på kaos fast ändå inte riktigt. 

Det här med en ny arbetsplats tar lite på krafterna även om det är spännande och roligt. Men att samtidigt ha inskolningar och lära känna en väldigt massa nya människor det känns. Kaos är väl när man inte har kontroll. 

Så känns det i alla fall. Jag har ingen kontroll hemma heller. Tvätt som ska strykas, fönster som behöver tvättas, kassar med kläder som ska sorteras och så det där gästrummet som aldrig blir rustat. Livspusslet ni vet som ska gå ihop i slutändan. Men mitt upp i all kaos så känner jag ett visst lugn ändå. Det ordnar sig lugnet. Kan vara ett sorts försvar för att inte braka ihop. Sjukdomar hos föräldrarna oroar och lite annat också. Men jag ger mig tusan på att klara av detta. Jag ska vinna över kaoset.

Jag ser fram emot helgen, mot en trevlig kväll med ost och kex. Till det ska vi smaka på våra druvor. Över dem har jag i alla fall full kontroll. Snart är allt det där nya inte nytt längre utan gammalt och vant. Man får vänta ut kaoset helt sonika.

Kram Pia