Om saknad

Ibland sköljer det över mig. Saknaden av min bror. Kanske särskilt nu eftersom han skulle haft födelsedag idag. Vi tog oss ner till minneslunden och satt där en stund, maken och jag. Som vanligt så skålade vi. Tog en hutt tillsammans. Tror att min man saknar sin vän också.


 Försökte tänka på hur livet skulle varit med honom nu. Vardagen, festerna och familjen. Sånt man tar för givet. Men så är det ju inte alltid. Undrar lite hur han tänkte på mig som storasyster? Frågade aldrig för det gör man ju inte. Vi var nog rätt lika han och jag Tjuriga, snälla, roliga, galna, spontana och eftertänksamma på samma gång. Grubblare ni vet. Åren går och minnen bleknar men saknaden kommer aldrig att försvinna.  

Micke lär vår son Tim att blåsa ton i flaska

Nej jag sitter inte här och deppar utan jag minns och det får man. Jag gläds åt livet som jag har. Livet med alla andra som finns runt om mig. Familjen och vännerna. Livet går vidare. Självklart, som det måste. Men jag vill aldrig sluta minnas. En rolig morbror var han också. Grattis Micke idag skulle du ha fyllt 57 år.

Här är det jakt på gång.

Kram Pia