måndag 25 september 2017

Sockerlådan.

Jag fick ett ryck. Skulle bara lägga tillbaks en grej när jag typ fastnade i sockerlådan.

 Shit vad kletigt och klistrigt det var där. Jag bestämde mig för att totalstäda. Varför har jag sååå himla mycket socker? Ja man vet ju aldrig när det behövs. OK Jag kastade inte så mycket men....en kristyr som gått ut i datum rök. Hoppsan, måste man dekorera pepparkakorna? Tydligen. Bitsocker som används väldigt sällan ska man spara på det, ja när svågern från norr kommer på besök vart fjärde år så behövs det. Ha Ha! 

Jag tror inte att det blir gammalt. Sockret alltså. Om ni vill veta så använde jag hårtorken för att torka plastunderlaget från IKEA. Ja för att inte slösa på tiden liksom. Ha Ha!  Jaaaaa jag är knasig.

Det vet ja alla att man kan få en sockerchock liksom.

Kram Pia

6 kommentarer:

  1. Ahhhh, vad fiffigt med skafferilåda istället för skafferi i skåp :-) Vårt gamla originalkök har inte många såna finesser.
    Visst måste man ha socker i alla dess former, kan ju komma till användning när ortens butik har stängt ;-)
    Ha de gott. Kram, Catarina

    SvaraRadera
  2. Aldrig känner man sig så nöjd som när man tar tag i nåt omedelbums! Duktigt!
    Nu kan du ju belöna dig med att läsa lite, tihii!

    Ha en fin fortsättning på veckan!
    Kramar från Eva-Mari

    SvaraRadera
  3. Så skönt att få ert städryck, ja efteråt i alla fall, man brukar bli så nöjd över sig själv - så det skall du vara!
    Kram Gunilla

    SvaraRadera
  4. Alltid lika skönt när man får sådana saker gjort. Lite rensning skadar ju aldrig i mellan åt.
    Kram Mamma C

    SvaraRadera
  5. Hej,
    Man får verkligen ta tillvara på de rycken som kommer att organisera och städa av lite. Själv går jag och tittar ner i brödlådan som behövs dammsugas. Jag tara det när jag dammsuger köksgolvet nästa gång tänker jag om och om igen men glömmer bort :-)

    Ha en fin dag!

    Kram, Anneli

    SvaraRadera
  6. Hallå p ådig tokfia!
    Haha du är rolig du.... skrollade ner och såg att min kommentar då du står med lövblåsen inte finns...ingen aning om vart den tog vägen med den bestod mest av ett asgarv....du sa ju att man fick skratta....haha....fast du är ju för söt där du står med den där konstiga mackapären....haha...fast när jag tänker efter skulle nog jag med behöva en sån...;)

    Underbara bilde rfrån din trädgård och jag tycker osm du... att ge bort ätbara saker är det bästa bästa....inredning är svårt om man inte har en önskelista...;)

    Stor kram Katarina

    SvaraRadera

Tack för dina ord och tankar.