Jag börjar faktiskt att gripas lite av panik nu. Kan inte detta bara vara över? Nej för det är ju bara början får jag höra om och om igen.
En del verkar bara rycka på axlarna och fattar ingenting. Det är jag och jag syndromet liksom. Vi får onda ögat när vi följer rekommendationer från ovan. Dont kill the messegenger! Skärp er säger jag till alla ni som rycker på axlarna. Det är allvar nu så det så. Jag har många i min närhet som är i riskzonen. Jobbigt men sant.
Annars så är inget alls som vanligt. Det är orosmoln i luften. Ska jag få jobba i morgon eller inte? Hur ska det gå för mina föräldrar som är över 80 år? Ok jag tar djupa andetag som vanligt för varför ska livet vara enkelt? Vi myser i brasans sken ensamma och allena under djupa disskusioner.
Jag målar lite på byrån till barnbarnet.
Pysslar om mina plantor som om ingenting har hänt. Jag låtsas lite faktiskt. Att det inte ens existerar.
Kram Pia
Nej fina Pia ♥️ Stanna hemma imorgon. Det är fullt allvar nu och våra nära och livet är prio 1 ♥️
SvaraRaderaDet är som att leva i en spökstad just nu.
SvaraRaderaKram Carin
Den enda oro jag känner är frågan om sjukresor tillsammans med andra medpassagerare, skall in till ögonavdelningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, tror jag i så fall åker med mitt barnbarn som chaufför.Hon handlar och fixar än så länge för att jag skall slippa trängas med folk i affären.Har också mycket annat att göra , lkomskolning av växter för att ge plats för nya sådderna av blommor t.ex. Tur man har goda grannar som är friska och -hjälpsamma! Glad att jag snart får fira min 84 åriga födelsedag med hälsan i behåll - att jag har balansproblem räknar jag inte som sjukdom. Många peppkramar från Astrid.
SvaraRaderaJag är inte rädd för egen del men vill ju absolut inte smitta någon annan. Kommer inte hälsa på våra föräldrar inom den närmsta tiden.
SvaraRaderaPÅ jobbet är det ju typ bara jag och chefen inne så där känns rätt safe... vi smittar alltid varandra med allt..;) Eller mest jag...han blir sällan sjuk...rörmokare vet du... de har en enorm motståndskraft tror jag...eller i alla fall chefrörmokarna....;) Kan hända att de anställda känner efter lite väl mycket... För er som jobbar med barn är det såklart värre...Ni får ju inte föra smitta vidare och ni har ju också en skyhög risk att bli smittade...
Vilken mysig grej förresten... att ni lagar maten själva på din förskola... Jag tycker alltihop du lagade såg supersmarrigt ut.
Å va gullig du är som målar möbler till barnbarnet..
Kraaaaaam o ha en fin kväll!
Katarina
Ja hur svårt kan det vara??? Folk snörvlar på...ja guu var ska det sluta!! Världen är upp o ner och ganska farlig just nu.
SvaraRaderaSKÖT om er, ta hand om er!
Kram Titti