söndag 16 december 2018

Äsch då.

 Julmusiken lät här hemma när vi samlades för en liten jul sammanstrålning.

 Fast åhh vad jag kände mig misslyckad. Nu tror jag inte det märktes jättemycket men ändå. Efter en ganska så kämpig vecka så var jag helt slut när jag åkte hem i fredags. Halsen sved och jag var väldigt nära att ställa in alltsammans. På mailen så hade jag erbjudits det andra jobbet jag sökte. Mitt försök att komma närmre hemmet på jobbfronten. Äsch det sket sig, jag kunde ju inte ta det heller med tanke på den lägre lönen. Det kändes surt för jag hade så gärna velat testat det. Hemma så stormade jag in med det allra värsta fredagshumöret man kan tänka sig. Vidrig var ordet. 

Jag gjorde i ordning en skaldjurs mousse som skulle stanna och stelna några timmar i kylen. Vi pyntade med alla tomtarna och granris. Satte upp julbilder på kylskåpet och fixade in i det sista.  Sonhustrun dök inte upp, hon mådde nog som jag. Tråkigt men så är det ju ibland. När jag skulle ta fram moussen så hade den såklart inte stelnat alls. Typiskt! Typiskt! Typiskt!  Kvällen blev trevlig med senapsmalning men jag kände mig så värdelös som värdinna. Trött och hängig. Sen kom frågan...Va har ni inte tagit in någon julgran? Åhhh det brukar vi väl inte ha för än dagen innan, protesterade jag. Men det sved. När man träffar alla sina barn samtidigt två, tre gånger per år så vill man ju vara på topp. Jag stupade i säng strax efter midnatt. Vaknade med tusen igelkottar i halsen. Vatten och Alvedon var det som gjorde att jag orkade ta mig genom lördagen. Ja och att få snacka lite bebissnack. Idag söndag blir det återhämtning och jag ska tända det tredje ljuset och mysa.

Gammalt julpynt lite loppat och skänkta gåvor blandat. Tomtarna är 38 år gamla. Snögubben kommer från Madeira.

Kram Pia

4 kommentarer:

  1. Så tråkigt att du inte kände dig på topp när ni hade er traditionella julsammankomst.
    Krya på dig nu och ha en skön 3:e advent.
    Kram Carin

    SvaraRadera
  2. Åh, vad jag känner med dig! ♥ Tror jag kan förstår hur du kände, men gör sig till och så är det ändå nåt som inte är riktigt som det "skall"... Men jag tycker i alla fall att den där moussen ser väldans god ut! Och va trist det där med jobbet, synd att du inte kan få något närmare hemmet, där du även slipper gå ner i lön...
    Hoppas det ordnar sig på den fronten, och att du snart känner dig piggare också!
    Jättekram från mig!
    Gunilla

    SvaraRadera
  3. Skaldjursmousse låter väldigt gott, stelnad eller inte spelar inte så stor roll :-)
    Synd på jobbet, alltid surt att behöva ta ställning till att gå ner i lön. Hoppas du hittar något annat på närmare pendlingsavstånd.
    Ha de gott. Kram, Catarina

    SvaraRadera
  4. Åh vad tråkigt att er familjetillställning fick den känslan... så typiskt, man försöker men det går liksom inte... Förstår besvikelsen....
    Synd att det inte går så bra att byta jobb. Men om vi nu ska se någonting positivt i det hela, så måste du väl ha en bra lön på ditt nuvarande jobb i alla fall? Eftersom alla de andra jobben du erbjudits haft så mycket lägre lön att det inte lönat sig att slippa pendlingskostnaden och kanske slippa någon sjukskrivning (tänker att om allt blir lättare praktiskt och mindre stress, så håller man sig friskare). Nu vet jag ju inte vad som är viktigast med jobb-bytet, om det är att höja lönen eller om det är att höja livskvaliteten, men en tanke bara... Så mysigt att ni fick lite bebissnack i alla fall, det om något är ju positivt och mycket glädje och kärlek.
    Kram och hoppas du känner dig bättre nu.
    /Maria

    SvaraRadera

Tack för dina ord och tankar.