måndag 26 februari 2018

Om att ta ett beslut.

Vintern har väl alltid funnits, inget konstigt med det liksom. Särskilt inte i februari. Måndagsmorgon och jag gör mig klar för avfärd. Pysslar till det lite till födelsedagsbarnet som sover gott. 

Precis som vanligt så sätter jag mig i bilen och kör iväg mot jobborten. Nu vräker snön ner, det är snörök och sikten är väldigt, väldigt dålig. Jag anpassar farten, smyger fram och anstränger mig verkligen. Efter ca. 2 mil så får jag första sladden. Vägen är oplogad och moddig. 

Jag sänker farten ytterligare och håller krampaktigt i ratten och den rosa rattmuffen. Bakom mig har någon bråttom så jag håller åt höger för att släppa förbi den bakomvarande bilen då jag kör in i snövallen. Sladdar till lite extra och får stopp på bilen. Men jag sitter fast där liksom. Jag backar, jag kör fram men bilen glider och jag står livsfarligt till med fronten ut i körbanan. Jag får panik verkligen. Svettig och rädd lyckas jag ändå tänka klart och tar det lugnt med gaspedalen och växelspaken. Jag kommer loss. Nu beslutar jag mig för att ringa jobbet och att vända hem igen.

Bildresultat för bilsladd
 Jag har fått nog. Axlarna värker av ansträngningen och spänningen. Huvudet dunkar när jag äntligen kommer hem. Jag tror jag är lite i chock faktiskt. Vilken jäkla resa. Såja Såja, nu är jag säker. Jag som tänkt köpa en tårta idag. Det får bli en från närbutiken en djupfryst. Maken kör ner till butiken. Tyvärr säger handlaren, dom är slut. 

OK jag tar nästa beslut, jag gör en egen prinsesstårta och bakar några kakor. Vad ska jag annars göra?

Ungefär så blev min måndag. Fast kakorna och tårtan blev en hit. Som ni nog vet så avskyr jag att baka. Måste ha varit i chock. Djup sådan.




Kram Pia

8 kommentarer:

  1. Men oj vilken skrämmande händelse. Jag förstår att du blev skärrad! Vad bra att du vände om och åkte hem. Jag tror absolut att man kan få en chock när man råkar ut för något sådant och speciellt med bil och i trafik. Krafterna är så stora liksom och det kan snabbt bli farligt. Hoppas du känner dig bättre nu. Smarrigt med tårta. Det var bra plåster på känslorna.

    Kramar och ha det gott!

    Anneli

    SvaraRadera
  2. Ja fy det var inte roligt på vägarna idag. Skönt det gick bra med bilen och att du tog dig hem. Kram P

    SvaraRadera
  3. Bra beslut! En gång har jag vänt tillbaka, då var det dimma så man såg inte handen framför sig!
    Duktigt att få till en tårta, bara så där!

    Ha en bättre dag idag!
    Kramar från Eva-Mari

    SvaraRadera
  4. Usch så otäckt, och tur att inget hände. Bra att du vände om igen och så fina bakverk det blev i alla fall.
    Kram Carin

    SvaraRadera
  5. Åhh huuu så otäckt! Kan känna din panik! Jag hatar att köra bil när det är halt..BRA att du vände hem igen Pia.
    Lite snökaos här också så jag håller mig hemma den här veckan.
    Kram från Titti

    SvaraRadera
  6. Det var ett klokt beslut, att ge ge sig ut i snöstorm med bilen är ingen lek.
    Trevligt med lite hembakat :-)
    Ha de gott. Kram, Catarina

    SvaraRadera
  7. Så skönt att du kom hem och klokt av dig att vända. Hatar själv att vara ute på vägarna när det är snöigt och halt. Nog den största fobin jag har. Dina bakverk ser smarriga ut. Kändes nog extra gott med den fikan efter all dramatik.
    Ha det fint!
    Kram RosMarie

    SvaraRadera
  8. oj, oj, vilket äventyr, tur du vände om! Och hembakta kakor och tårta förstår jag att de var en hit! Ser jättegott ut!
    Baka som är så kul!! ;)
    Kramis!
    Gunilla

    SvaraRadera

Tack för dina ord och tankar.