Som säkert alla vet så pendlar jag ju till arbetet. Inte roligt denna årstid kan jag lova. Mörkret och regnet gör mig så himla trött. Jag sitter som på nålar och på helspänn både på vägen dit och hem eftersom stora delar av bilfärden går genom skogslandskap. Jamen visst, det kan ju traska upp vadsomhelst på vägen ju.
I kväll så var jag typ 2 sekunder från att krocka med skogens drottning. Nej det var ingen ekorre. Hujeda mig så rädd jag blev. Om, ja om det hade varit halt eller om jag fått möte så tror jag inte jag levt nu faktiskt. Mjölksyran kom på direkten och jag bara skrek i bilen när jag lyckades väja undan för den ståtliga älgkon. Shit vilket adrenalinpådrag.
Så Yes! Jag lever. Japp det gör jag. Känns rätt bra faktiskt. Vi ska ju snart fira första advent, klart man inte kan missa det heller.
Kram Pia
Fy sjutton så läskigt. Otäckt med denna årstid när det är så himla mörkt hela tiden.
SvaraRaderaKram Mamma C