Vi börjar med Träslottet i Hälsingland. Vi stannade till där för att kika lite och ta en paus.
Ja men tänk så fint och fantastiskt. Hälsingekrukan, så fin. Jag kikade inte ens på prislappen.
Målningar på väggarna som är magiska enligt mig. En kaffeservering i gammal stil, supermysigt.
Priset blev otroligt dyrt för en kopp kaffe och en blåbärs dricka. Nåja är man på ett slott så är man. Här hemma är man mer i en koja än ett slott men det våran koja. Just det glömde visa mitt senaste loppisfynd. Jag älskar dom. 20:- för båda.
I dag är det behagliga temperaturer. Jag ägnar mig åt att ansa amplarna med petunior och blev sugen på något gott. Krabbelurer fick det bli.
Mina tankar går bakåt i tiden när jag och gamla kompisar satt barnvakt och då brassade vi krabbelurer och lyssnade på Ted Gärdestads skiva. Undringar. Fin titel by the way.
Ni vet, Jag vill ha en egen måne. Det är det som är lite märkligt med att bli pensionär tänker jag. Vart tog tiden vägen? Vad har jag gjort? Vad har jag inte gjort som jag skulle velat göra? Är det nu jag ska göra sånt eller? Jag klagar inte på mitt liv, tvärtom det har hittills varit fantastiskt men med upp och nergångar såklart. Medgångar och motgångar så som livet är för de flesta. Men nu är jag trött och hittar inte riktigt livsgnistan.
| Bild utanför Träslottet |
Det kan bero på att Pappa är i livets sista skede och att Mamma ganska så nyligen gick bort. Jag tänker lite så här: Vad tusan ska jag ägna mig åt som utmanar mig och gör mig glad och exalterad? Jag känner mig så förbrukad och passé. Om det finns något som heter pensionärs kris, ja då tror jag banne mig att jag hamnat mitt upp i skiten. Jag läste om klimakteriet på Annelis blogg. Det har jag inte alls lidit av eller känt något märkligt kring. Ok men hur ska jag sammanfatta detta nu om att bli pensionär? Jag vet inte riktigt men tror att det löser sig.
| Bild från Träslottet. Ett litet supskåp. |
Rätt som det är så kommer det något för mig som är utmanande, roligt, utvecklande och givande.
Kram Pia



.jpg)
