Det snurrar och lite blått

 Jag är så snurrig och yr. Kristallerna i öronen verkar ha kommit riktigt i otakt. Det går bra en stund men om man råkar böja sig ner så är det kört. 

Vinglar omkring som om jag vore berusad. Känns som att jag har lite oflyt nu med hälsan. Är det inte det ena så är det det andra sa hon som blödde näsblod. Tack och lov så slipper jag det ena i alla fall. Tonfiskens dag var det igår. Ska vi äta tonfisksallad då föreslog jag i min enfald.

Den här kommer inte från blåfenad tonfisk. Jag har läst på. 

 Maken tittade lite förmanande på mig med konstig min. Meningen är att man ska skydda den blåfenade tonfisken, hallå! 

Jaaahaaa! Knasmadam fattar lååångsamt. Fast vi har tonfisk hemma och visst vore väl det lite gott? Du gillar ju tonfisksallad, din favoritsallad. 

Hmm ja, jo Ok då. Jag kan baka lite små baguetter till, det är ju alltid trevligt. Smacka i lite oliver och kokta ägg. Strimla på purjolök från landet.

 Sagt och gjort, så fick det bli. Vi kör på blåvitt porslin med tanke på blåfenad tänker jag. Snurrar som bara den här i skallen men ibland så händer det att det klickar ändå liksom. Det går upp ett liljeholmens om man säger så.

Kram Pia