Finns det liv finns det hopp

Ciao! 

Ja jag tänker ofta på det Italienska språket, hur vackert jag tycker att det är. Tänker på hur jag ansträngde mig en smula för att lära mig det. Ja inför resan till Italien för tre år sedan. Svårt som attan. 

En bild säger mer än tusen ord.

Vissa fraser kan jag men Nopp jag gav upp. Nu är jag i valet och kvalet att ge upp resandet, ja i alla fall med flyg. Har inte riktigt bestämt mig. 

Mina pelargoner verkar inte ha gett upp i alla fall. Dom verkar må bra. Så jag har förhoppningar om att få dom att blomma igen.

 I går tittade jag på ett program om Dagny 106 år. Wooow säger jag bara. Jag är ju långt ifrån hennes ålder men tänker ändå att hennes inställning till livet verkar vara så härlig. Att vara nyfiken, vetgirig inte ha tråkigt, släppa det negativa och fokusera på det positiva. Hon tar sig ett glas ibland och hittar på saker, hon bloggar och promenerar raskt utan hjälpmedel. Jag är verkligen så impad. Själv är jag så trött och orkeslös i jämförelse med henne. 

 Nej tänka positivt var det. Göra roliga saker. Hmmmm... Låt mig tänka lite. Jag ska kolla på handboll och sova. I ärlighetens namn så är jag dödstrött. Jag somnade efter jobbet omedelbart. Sov en timme. Märkligt! Tack och lov så ska jag till läkare snart, ta lite prover men...Finns det liv så finns det hopp. Snart blommar pelargonerna igen.

Kram Pia