Hjärta och smärta

Då var mamma hemma igen. Skönt att se henne så pigg och alert. Hon kom hem som en fräsch vårvind kan man säga. Klädd i ceriserosa topp, vita leggings och med den där underbara glimten i ögat. 

Jag bad henne sitta ner i en stol men hon skulle prompt sitta i sin älskad hammock. Ja men kommer du upp sen då? Klart som fan att jag gör. She is back! Glädjen att vara hemma lyste i hennes ögon och jag såg hur glad och lättad pappa var. Syrran och jag tittar på varandra, tänker samma tanke. Är det så här det ska bli för oss? Vilka gener vi har fått. Pappa som gjorde samma operation för 20 år sedan och brorsan som dog ung i hjärtfel. 

Inte konstigt att man är lite nojig vad gäller kost och motion. Eller hur? Jag slappnar av lite nu ska jag erkänna. Den här semestern har varit väldigt annorlunda. Jag får mig ytterligare en tankeställare. Tänker att jag måste ta hand om mig ordentligt, ja och om alla de mina. Vi ska vara hälsosamma, röra på oss och göra det allra bästa vi kan. 

Sen vet man ju inte vad livet har att erbjuda. Det vet man ju aldrig.

Kram Pia