Lördagsmorgonen startar som vanligt med en kopp kaffe och en stund vid datorn. Läsa spännande saker och lära mig något kul. Det kan vara precis vad som helst. Idag läste jag på Underbara Claras blogg om stillasittande eller frigående barn. Baserat på Sandra Dahlén som skrivit ”Frigående barn – en föräldrabok om det ökade stillasittandet”.
Mycket intressant och tänkvärt. Tänkte på när jag var barn vilket var förvisso längesedan men ändå. Vi barn på området var oftast ute och lekte tillsammans på helger och efter skolan. Det kunde vara cirkus, kojbyggen, upptäcktsfärder till närliggande skog eller åka skridskor på en frusen pöl i skogen. Minns hur äckligt vantarna luktade sen när man kom hem. Vi cyklade dit vi skulle fick inte skjuts fast det kunde vara långt till sjön eller annat. Vi var simkunniga och packade kex, apelsinsaft och en handduk i en påse på styret eller pakethållaren. Vi var frigående, rörliga och glada.
Den enda skärmtid vi hade var barnprogram kl.16.30 eller halvfem som det hette. Vinjetten bestod under de sista åren av en tidstypisk animation där en knubbig dam balanserade på en lina, trillade, men tog sig upp igen, varpå ett barn ropade Nu börjar det. Det fanns två kanaler.
Jag som arbetar på förskola och leder verksamheten/ utbildningen tillsammans med andra rektorer har ett stort ansvar kring just detta tänker jag. Efter alla larm som kommit om inaktiva barn som saknar styrka och koordination och varken kan hålla i en sax eller slå en kullerbytta så behöver det bli en förändring.
Kram Pia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för dina ord och tankar.