En minnesdag

I dag är det 9 år sedan min bror hastigt lämnade oss alla i Kina. 

🎔

Jag har väl inte riktigt fattat vad som hände där den dagen men, så är det. Ingen mening med att gräva i det liksom. Vi stod varandra mycket nära som syskon. Bara två år mellan oss och vi hade riktigt roligt tillsammans.

 Mycket bus, mycket finurligheter och spex. Vi bodde ju också nästgårds, ja eller var grannar som det heter. Vi umgicks väldigt flitigt och då är ju saknaden liksom stor, ja eller kanske rent av större än om man inte ses så ofta. Vad vet jag? Har inget att jämföra med. Nåväl.. Jag är inte lika ledsen nu men såklart saknas han mig så mycket.

Däremot så vägrar jag att hans bild och närvaro ska försvinna. Jag kramar hans minne och tittar ofta på bilder för att inte glömma hur han såg ut. Vi pratar ofta här hemma om hans sätt att vara och hur han förgyllde en fest tex. Så en minnesdag till Brorsan idag. Ok inte ett öga torrt här just nu i skrivandes stund. Men det går över.

Livet går vidare som det ska. Jag är glad över att det gör så.

Kram Pia