Jag stryker mina lakan och örngott. Kanske inte alltid lakan om de hängt ute och sen rullas hårt. Ok gammalmodig kanske.
Jag stryker inte allt men skjortor och blusar såklart. Det som är skrynkligt liksom. Den här flaskan med linnevatten hittade jag på Jysk i somras. Jag gillar den verkligen, vilken fräsch doft. Hoppas att den finns kvar för den börjar ta slut. Så idag har jag strukit lite och det känns skönt. Inte spara stora högar utan ta det lite som det kommer.
Kram Pia
Jag föll för frestelsen. Tänkte att en svamp och frukttork skulle vara bra att ha.
Extrapris minsann. Vi har tidigare torkat äpplen i vanliga ugnen och svamp på ett myggnät. Det har funkat bra men det är skrymmande om man säger så. Ja inte att torka i ugnen men med stora myggfönster. Nu har vi testat att torka äpplen vilket tog en väldans lång tid. Nu tror jag att det är billigare att torka i maskin än i ugn.
Ja vi får väl se om det var ett dåligt köp eller inte. Svamp har vi inte plockat så mycket i år. Kanske det blir en sväng sen när det slutat regna. När nu det blir. Känner mig alltid glad och nöjd när jag får hämta hem trattkantareller från skogen.
Kram Pia
Vi svängde förbi Öppen hand i Alunda. Alltid roligt att kika in där. Då fick jag syn på en sak.
En skål i samma serie som vi redan har. Jag brukar ha dem framme kring advent och jul. Den minsta har jag fått i present för många herrans år sedan. Snöret på den är inte original, minns inte om det ens satt något band på den.
Den höga hittade jag på en secondhand butik 2021. Jamen ni fattar att jag var typ tvungen att köpa skålen. Sen att den bara kostade 15 kronor, det är ju nästan gratis.
Så nu har vi tre stycken fina skålar från Gabriel stengods. Numera så tillverkas bara kakelugnar där i Småländska keramik fabriken.
Kram Pia
Jo jag läste Hjortronmyren av Ulrika Lagerlöf.
En historisk roman om storslagen skog och svindlande kärlek. 1938 tvingas den unga flickan Siv bli kocka i en skogshuggarkoja i Västerbotten. Långt ute i skogen i sträng kyla ska hon hålla rent och sätta mat på bordet till tio män. Det blir en omvälvande upplevelse där både frigörelse och hennes livs kärlek väntar.
Sen greppade jag Melissa Da Costas roman Dagarna som följde. Från Norrland i Sverige till Frankrike och landsbygden i Auvergne. Den utspelar sig under ett års tid, från en becksvart midsommarnatt till ett lite ljusare 21 juni. En gripande och stämningsfull roman om sorg, läkande och naturens förmåga att föra oss tillbaka till oss själva.
Den tredje boken var Sorgeängeln av Marianne Cedervall. Tillbaks till Norrland igen och Torneälven. Det är den sjätte i serien om vännerna Mirjam och Hervor. Jag fick boken i present 2024 men trodde att det var en sorglig bok, ville inte läsa den eftersom jag var sjukskriven då för utbrändhet. Där hade jag fel det är en rolig bok. Så den har legat och väntat här. Jag tycker inte att det spelar någon roll att jag inte läst de andra. Men kanske man skulle gjort det. Det är ju inte för sent. Alla får 5 praliner av 5 möjliga. Idag har jag varit på bokbussen och hämtat lite nytt.
Kram Pia
Det smattrar på taket, regnet formligen öser ner. Det var väntat.
Ute står allt kvar, parasoll, möbler, sommarblommor och grill. Det får allt stå kvar ett tag till. Enligt SMHI ska det regna en hel vecka. Sedan blir det lite finare igen. Då blir det till att röja undan innan snön kommer. Jag plockade in en bukett blommor innan regnet. Lejongapen som jag givit upp hoppet om verkar vilja visa sin bästa sida nu. Ok jag sa, aldrig mer lejongap men man kan ändra sig. Dahlian orkade blomma lite till efter en rejäl vattning.
Nu får vi njuta av buketten här inne. Ha lite fredagsmys med "På spåret" och lite glögg.
Kram Pia
Jag anmälde mig till en akvarellkurs på nätet, gratis. Hanna Grahm heter hon som höll kursen. Alltid lär man sig väl något tänkte jag. Det gjorde jag också.
Nu ska jag snart testa mina nya kunskaper. Men först måste jag inhandla lite papper och kanske lite nya färger.
 |
| Bilden från adlibris |
Jag har bara använt fast färg men på kursen använde hon flytande färg på tub.
 |
| Bilden från lekolar Sen är det ju det där med papper också. Hon tycker att man ska ha bomull vilket är ganska så dyrt. Jag kommer välja ett billigare alternativ som jag kan träna på. Jag vet ju att det är fler som målar akvarell, vad använder ni för färg och papper? Kram Pia |
Att promenera eller ta en powerwalk ja det kan man diskutera.
Förr så ville jag ha tempo och bli rejält svettig. I dag nöjer jag mig med att ta en härlig promenad i min egen takt. Ibland lite snabbare, ibland sakta. Men att röra sig regelbundet är ju bara nyttigt. Jag har fått det rådet av läkare många gånger med tanke på blodtrycket. Sen vet jag ju det såklart, är ju faktiskt utbildad friskvårdsterapeut.
Jag har haft en rejäl svacka men nu banne mig ska jag skärpa mig. Att promenera i detta vackra höstväder ger mersmak.
Jag har laddat ner en app så jag har lite koll över hur mycket jag går. Kan vara stressande men för mig sporrande.
I går gick jag runt i grannbyn. En slinga på ca. 4 km. I dag lite gång i Skebo bruk. Så fint där vid ån.
Roligt att se sig omkring och få nya upplevelser. Det enda man behöver är ju bra skor.
Sen kan man ju gå hem från affären, ta tillfället i akt liksom.
Kram Pia
Det verkar som att oktober är en bra månad för mig att baka på.
Kan bero på att jag är så rastlös och olustig. Maken berättade att hans bästa fikabröd är mandelkubb eller drömtårta. Jag bestämde mig för att baka mandelkubb. Det är ju en speciell doft från hjorthornssalt och bittermandel som kittlar smaklökarna.
Nu har jag inget vidare tålamod så klet och kladd samt lite flugor på det gjorde mig inte direkt harmonisk om ni förstår. Det blev fina mandelkubb ändå fast jag inte trodde det. Dom får duga.
Jag googlade och undrade om timjan är nyttigt. Ja men visst, supernyttigt.
Massor av vitaminer och antioxidanter men också bra för luftvägarna och matsmältningen. Jag som hostar som en galning varje morgon bestämde mig för att testa timjan te. Att hälla kokande vatten över några kvistar färsk timjan och sedan tillföra honung och lite citron.
Lätt som en plätt eftersom jag har en kruka med timjan på pooldäck. Honung i skåpet och lite citron i kylen. Fick nytta av den gamla tekannan också. Jag tycker om smaken av timjan så det smakade väldigt bra både med och utan honung. Det kommer jag göra om.
Jag bakade lite bullar igår. Kanelbullens dag idag är värd att fira.
Jag hade bara torrjäst hemma och säga vad man vill men den funkar inte lika bra tycker jag. Inte till bullar i alla fall. Nu hade jag lite tidspress för maken och några andra från fågelföreningen skulle olja in fågeltornet och jag tänkte bjuda dem på nybakade bullar.
Degen jäste nästan inget alls men efter tålamod och lite värme så blev det ändå klart i tid. Jag brukar inte ha pappersformar utan gör oftast snurrebullar som jag kallar dem.
Men den här gången så hade jag pappersformar hemma. Ja, ja dom gick att äta i alla fall. Jag är fortfarande inte haj på att redigera bilderna i datorns bildprogram. Det irriterar mig faktiskt. Ska försöka lära mig.
Det där äventyret som jag skulle ut på det ska jag berätta om nu.
En god vän och jag bestämde att vi skulle vandra en slinga på Upplandsleden. Nämligen Gimodammen runt. Gimo är ett litet brukssamhälle med djupa rötter i järnhanteringens historia — omgivet av Upplands skogar och beläget i norra Roslagen, i Östhammars kommun. Jag hade planerat ett träningsupplägg innan eftersom det ändå är ca.1,4 mil att vandra. Men det blev dåligt med det på grund av förkylningen. Vi startade vid Hammaren och vandrade sedan medsols runt dammen. Vi båda hade en bild av hur vi skulle vandra och ha kontakt med vattnet stora delar av vandringen. Så var det tyvärr inte. Mycket skog och hyggen. Men på några få ställen såg det ut så här.
Stigen var väldigt stenig och ganska svår att gå för man var tvungen att fästa blicken ner för att inte snava på en sten eller en rot. Vi kämpade på och tog korta pauser för kaffe och smörgås samt vatten.
Vädret var fantastiskt och under de dryga tre timmar det tog så hade vi så mycket att prata om. På slutet kände jag av att jag var otränad. Det ömmade i ena knät och i höfterna. Dagen efter kändes det rejält i benen. Tur att det finns smärtstillande. Ha Ha! Det här var andra gången som vi vandrade längs en led tillsammans. Här kan man läsa om förra vandringen. Var vi ska traska nästa gång får vi se. Då ska jag vara lite mer förberedd.
Kram Pia
Jo men visst, vi hittade faktiskt lite rönnbär. Dom har legat i frysen ett tag.
Nu blev det inte mängder utan bara två små burkar. Det räcker åt oss. Passade på att baka lite filmjölksbröd också. När huset blir lite varmt från ugnen och dofterna sprider sig av nybakat, ja då är man hemma. Den lilla prydnadspumpan köpte jag av en bybo som sålde från en kärra med swish.
Rönnbärsgelén ska vi ha till en ny tradition. Förr så jagade maken och vi hade både älgkött och rådjur i frysen. En och annan skogsfågel blev det också. Ja faktiskt hare också men det gillade inte jag. Vi saknar det lite så varför inte införa en viltdag. Då man äter något vilt. Vilken dag har vi inte bestämt ännu. Nu ska vi inte tjuvjaga utan köpa viltkött i butik.
När jag ändå var i farten så blev det lite äppelmos också. Hemgjort smakar bra det tycker jag. Inte bara jag som synes.
Kram Pia
Det blommar på riktigt bra där ute.
Jag knipsar av några rosor och sätter i vas. Krassen som inte såg så kul ut ett tag har kartat på sig och ser frodig ut där bland tagetesen.
Bollkryssen som jag hade bokat men inte riktigt visste vilken färg de skulle få.
Så här såg de ut i början av september.
Ja dom är så otroligt fina och vilka färger sen. På tal om färg. Nu är rådhusvinet eller vildvinet så fint. Jag vet ju inte vilken sort det är.
September lider mot sitt slut och månaden har varit en blandad kompott med lite av varje. Vi var på barndop i söndags. Yngsta barnbarnet Julie döptes i Alunda kyrka. Fint och stämningsfullt.
Det är och har varit oroliga dagar eftersom Pappa inte alls mår bra. Jag har dragits med en envis förkylning och varit tröttare än tröttast. Men i morgon ska jag ut på äventyr vilket jag sett fram emot länge. Nu ska det visst bli en riktigt solig och varm dag vilket passar så bra. Återkommer om det.
Kram Pia
