Hur var det, ville du ha tegelstenarna? Sonen undrade, han som bor längst bort. Han som inte vill att vi ska träffas alls under dessa omständigheter. Kloka unge!
Vi har inte setts sedan i Januari. Jo men så klart vill jag ha dem svarade jag. Kan vi komma och hämta. Jaaa 💗 svarade han. Ok vi tar en utefika och håller avstånd då. Absolut. Mitt Farmorshjärta svämmar över. Hon skulle ju få sin ett års present i februari. Nu fick hon den nu aningens försenat. Hon fattade galoppen och tittade direkt på sandlådan.
Ny hink, spade och sandkaksformar. Lite såpbubblor köpte vi också bara för att det är kul. Min lilla fina skruttunge. I rosa gummistövlar, björnklänning bland äppelblom och sand. Äntligen!
Fast hon undrade säkert vilka vi var, kanske hon kommer ihåg oss, kanske inte man vet ju inte. Hon ser ju lite skeptisk ut. Jag pussades inte, jag kramades inte heller men vi sågs och vi lekte lite på avstånd. Det kändes så bra.
Kram Pia
Åh va härligt att få träffa den lilla sötnosen, även om det var på avstånd. Kram Eva
SvaraRaderaSå är det med födelsedagar och coronatider...skall åka uppåt till ”min stuga” som jag har hos dottern, men jag får inte heller träffa mina barnbarn barn somkommernav och till till sin mormor med kossor och odlingar.
SvaraRaderaEn riktig sötnos ditt lilla barnbarn är!
Kramar till dig och farfar Leif!
Så härligt med en sådan mysstund även om den var på avstånd.
SvaraRaderaKram Carin
Så mysigt att ni fick ses, förstår att det svämmade över
SvaraRaderaÅh vilka fina bilder! Härligt att få ses om än på lagom avstånd :)
SvaraRaderaTror säkert att hon kommer ihåg dig, men kanske kände sig lite blyg då det var ett tag sedan...
Kram/Maria