Glad Pingst och härlig Mors dag

Vilken härlig helg måste jag säga. Strålande solsken och massor på listan av att göra är gjort. Check på massor. Man betar av till semestern så man kan ta det lite lugnt sen då. 

Ingen hets och stress ska vila över en när man har ledigt och semester. Nu är nästan alla plantor utplacerade och planterade. Möblerna är inoljade och redo för ännu en säsong. 

Gräset är klippt, ja i alla fall nästan för självklart ska den gamle Yardmannen krångla. Strunt samma vi fick kärt besök av äldsta sonen, sonhustru och barnbarn. Då släpper Farmor allt och kråmar sig och gör sig till. Bjuder på blåbär och ostmacka och en ridtur på Lilla Hjärtat.  

Hästen som blev lite farlig för att få vara kvar på förskolan men som numera är omgjord och skodd. En hittad hästsko fick bli mule, ja eller glad mun.  

Morsdagspresenten står på hedersplats i fina krukan.  Känns riktigt härligt att avsluta denna Pingsthelg och veta att snart, alldeles snart är det semester.

Kram Pia

En seriefigur som jag bara älskar

Jag råkade bara stöta på några magasin som låg på bokhyllan eftersom jag letade efter något annat. Åhh så jag älskade att läsa dessa storys om Marsupilami. 

Jag bläddrade lite och var lite rädd för att sidorna skulle ramla ur liksom. De har ju några år på nacken. Ok Nostalgikväll här. Gillar det. Gillar temat som bara den.

Kram Pia

Kycklinggryta och Onsdagsmood

 Min tur att laga mat. Jag väljer kyckling så klart. 

Letar i kylen efter tillbehör. Jag hittar en aubergine, några halvtaskiga tomater, potatis och så en rödlök. Det får bli det och lite chiliflakes. 

Potatisen strimlas och ångfriteras och så strör jag lite persilja ovanpå kycklinggrytan. 

Jag åkte direkt från jobbet med ett litet ko avbrott direkt till verkstaden för att hämta min bil. Suck och stön. Dyrt som bara den. Vi tänker på annat en stund och njuter av maten och kvällen på altanen. 

Ett tänt ljus, en härlig tulpan och regnet som smattrar på taket. En helt vanlig onsdag i min värld.

Kram Pia

Ta hand om och återvinna

Nu kommer ett i mångas ögon ett trist blogginlägg kanske. Men jag fortsätter med att försöka vara klimatsmart.
I carporten fylls det på med återvunnet byggnadsmaterial. 



Det fina fåddna teglet från många av mina vänner och kära som ska bli golv i växthuset i sommar. Tryckimpregnerat spill från systerns och sambos trallbygge och lite annat smått och gott som är tänkt till en liten redskapsbod. Jag känner mig stolt och lycklig. Tänk att göra något bra av det som någon annan tänkt kasta. Fantastiskt ju. 



Vi har bytt ut vissa bitar som gjort sitt på pooldäck. Det var väldigt slitet och inte så fint med många skarvar. Där snön och regnvatten gjort att det var lite halvruttet på vissa ställen. Kan tilläggas att halva pooldäck faktiskt är ca.35 år gammalt. Nu tänker nog många att jag är snål som inte byter ut allt. Ja kanske det eller kanske lite klok. Allt behövdes inte bytas ut. Jag läste nyligen att det kastas så mycket material från byggen som skulle kunna återvinnas. Läs mer här.

Före

Den nygamla trallen är från en altan som rivits. Vi tog reda på det som såg bra ut. Allt skuras och sedan oljas in med grått pigment. Fast inte när det ska regna. Som förra gången. Ha Ha! Här kan man läsa om hur det gick.

Efter

Lite i taget så ska det nog bli bra till sist. 

Kram Pia

Värt att laga?

Jag köpte ju två lådor eller kanske det heter mått på en auktion för många herrans år sedan. 

De har agerat blomlådor hela tiden. Jag har inte planterat direkt i dem utan haft en stor plastkruka i. Men kanske de inte kan leva för alltid. 1836 står det på den ena som botten liksom bara ramlade ur.

 Nu har vi limmat och satt i nya träpluggar. Kanske man inte får göra så på gamla ting men annars hade den fått gå till ... ehhh brasved. STÖN! Ok nu får vi se om det funkar. Hoppas, Hoppas!

Planterade ut några petunior i blomlådorna också. Hoppas jag gjorde rätt och inte var för ivrig. 

Kan ju bära in dem på uterummet utifall det utlovas frost.

Kram Pia

Rabarbermums med vaniljsås

Min svägerska hon delade med sig av ett recept för länge sedan. Jag brukar kalla den för Gudruns äppelkaka. Fast det går lika bra med rabarber, jag lovar. Ja eller andra bär och frukter.



Vi avslutade söndagsmiddagen med detta efter grillat lamm. Ja, jo jag vet men ibland gör jag undantag. Lamm är ett av sånt jag inte kan låta bli. Men jag äter det typ en till två gånger per år. 



Här kommer receptet ifall någon vill testa. så himla enkelt men supergott. 

2 ägg + 1½ dl socker vispas fluffigt

sedan rör ned

1½ dl vetemjöl

Häll smeten i smord pajform

Några skivade rabarberstjälkar stoppas ned i smeten. Går lika bra med äppelskivor eller what ever yuo want

Strö över pärlsocker (och kanel om det är äpplen)

Hyvla över smör eller margarin ett lager

Grädda i 225 grader ca. 15 minuter.

Servera med vaniljsås eller vaniljglass.

Kram Pia 

Bland sällsynta grodor, hav och bruk

Om man nu har varit gift i 38 år så kan man ju fira det lite. Jag chansade på att stugan var ledig den vi brukar hyra uppe vid kusten i Norra Uppland. 

Japp, kollade väderrapporten och det utlovades strålande sol och lite värme. Vi drog dit. Det finns en groda där som är väldigt sällsynt. Vi startade med ett besök i dammen och nästan på en gång fick vi höra den. Gölgrodan! Sedan såg vi den också, så roligt. 

Att promenera längs havet är så rogivande och mysigt. Att jag gått där fram och tillbaks flera gånger känns i benen i dag kan jag lova. Jag som suttit stilla och glott halva maj. Solen gick ned i havet och vi somnade ovaggade. 

 På vägen hem stannade vi vid Forsmarks bruk för en lättare lunch i det fria. Fin miljö och mycket att titta på. 

Visst smakar väl en tunnbröds macka med ost som allra bäst då. 

Historiens vingslag känns i kroppen när man vandrar runt där.

 Hemma igen så öppnade vi upp poolen och grillade lite innan vi backade in på uterummet för lite sällskapsspel. 

Man behöver inte fara runt halva jorden för att få lite variation. 

Det finns smultronställen runt knuten. Vi såg att många valt att vara ute i naturen. På cykel, i husbil eller bara vandrandes. En del tittar på grodor medans andra sysslar med Geocaching eller bara är.  

Kram Pia

Äntligen ses vi bland äppelblom och sand

Hur var det, ville du ha tegelstenarna? Sonen undrade, han som bor längst bort. Han som inte vill att vi ska träffas alls under dessa omständigheter. Kloka unge!

Vi har inte setts sedan i Januari. Jo men så klart vill jag ha dem svarade jag. Kan vi komma och hämta. Jaaa 💗 svarade han. Ok vi tar en utefika och håller avstånd då. Absolut. Mitt Farmorshjärta svämmar över. Hon skulle ju få sin ett års present i februari. Nu fick hon den nu aningens försenat. Hon fattade galoppen och tittade direkt på sandlådan.  

Ny hink, spade och sandkaksformar. Lite såpbubblor köpte vi också bara för att det är kul. Min lilla fina skruttunge. I rosa gummistövlar, björnklänning bland äppelblom och sand. Äntligen!

Fast hon undrade säkert vilka vi var, kanske hon kommer ihåg oss, kanske inte man vet ju inte. Hon ser ju lite skeptisk ut. Jag pussades inte, jag kramades inte heller men vi sågs och vi lekte lite på avstånd. Det kändes så bra.

Kram Pia

Potatissallad och tankar kring kött

Dagarna går och går och jag känner mig rätt så pigg idag. Om man bortser från att näsan är toköm och nacken lite stel. 

Maken svängde ihop en makalöst god potatissallad härom dagen. Vegetariskt så det stänker om det. Vi åt fetaost till. Känner mig inte alls dum i huvudet för det liksom. Hörde att hjärnan inte utvecklas som den ska om man är vegetarian ja eller vegan. Det är avsaknandet av vitamin B12 har jag läst på om nu. Allvarlig brist kan ge hjärnskador hos barn och hindra deras utveckling. Jag tänker att det finns otroligt korkade människor som äter kött också. Vårt köttätande är en betydande orsak till att nya pandemier uppstår, menar infektionsöverläkaren Björn Olsen. Nog om det.    

Utsikten mot dammen i norr är lite magisk just nu. Älskar ljuset och kungsängsliljorna som blommar där. Jag sätter mig i solen på altanen. Reflekterar över dilemman och märkliga beteenden. Lyssnar på porlandet från dammen och på fågelsången. 

Blir allt någonsin som vanligt igen? Nej jag tror inte det.

Kram Pia 

Fina ting med minnen

Vissa saker kan man bara inte skiljas ifrån. Inte om man frågar mig i alla fall. 

Kanske för att det finns minnen och varma skäl till att behålla och bevara. Den här brickan fick jag någon gång i min ljuva ungdom av en härlig kompis. Kanske 19 eller 20 års present. Den är praktisk och användbar trots att ena handtaget gett upp. 

Den lilla krukan eller spillkum fick jag nog när jag gifte mig men är inte säker. Den är från Skåne och närmare bestämt Brösarp. Om keramikern finns kvar vet jag inte, men min lilla kruka finns i alla fall bevarad. Nu väntar blodsdroppen däri på att få komma ut i sommaren. 

Plockade in en liten bukett gullvivor att njuta av. De får stå i makens lilla vas från Italien. En gåva från hans Mammas resa en gång i tiden. Klart att man sparar på den.

Kram Pia

Örtkryddad pastarätt från egen gård

Så himla gott med pasta och svampröra tycker jag. 

Köttätarna hade bacon i sin rätt men inte jag. Vi har ramslök i rabatten som vi skördar flitigt. Smakar ju lite som vitlök men maken som annars får besvär av vitlök tycker att det är helt Ok med ramslöken. 

Jag hackade ner en halv gul lök, ramslöken och några champinjoner. Det stekte jag i olivolja och sedan blandade ner det i min pasta tillsammans med lite riven ost.

Mums! Ja lite slätbladig persilja uppe på som extra krydda. Gott! Fanns i pallkragen från i fjol. Älskar persilja.❤️

 Älskar vegetariskt också.

Kram Pia

Något gick fel

Jag slipade ju ner brädorna och målade om stolarna för ett tag sedan, men kolla här. Vad har hänt? 

Kan det vara så att färgerna inte passar ihop eller så frös det helt enkelt. Jag har ingen aning. Bara att börja om, göra rätt och vänta på värmen. Lite surt faktiskt. Men jag ger inte upp som sagt. Fast nästan om jag ska vara helt ärlig. 

Ute kan man ju inte vistas utan full vintermundering tyvärr. Usch! Jag håller mig inne och planerar sommarens projekt. Försöker ta en titt på blommorna där ute varje dag.

 Underbara penséer utanför ytterdörren. Blir glad av det jag ser. Tänk att ljungen ser så fin ut fast det är Maj.

Kram Pia