Jag ville bara dela detta som jag skrev om igår. Lindanserskan. Kanske inte en vanlig dikt men ändå. Kanske bara en reflektion.
Jag skrev den 2016 i januari och målningen är av Isabel Sophia. Jag formligen älskar den. Så fin i mina ögon.
Jo jag skrev lite dikter ett tag här kan man läsa lite om det. Sånt som går i vågor för mig. Ja att skriva alltså. Lite trött nu efter en toppendag. Som vanligt så gick det sååå bra. Härligt att jobba med barn, ja för vilken förälder skulle bli besviken liksom?
Kram Pia
Precis så som livet kan vara.
SvaraRaderaDu är så duktig att få fram allt i din text.
Och vad roligt att få sina diktsamling tryckt med.
Så kul att dagen blev lyckad med.
Kram Carin
Wow! Jättefint skrivet och precis en reflektion av hur livet kan vara. Jag tror att det är fantastiskt bra att kunna skriva av sig så där. En slags terapi som ger en djupare insikt...Verkligen. Jag har lärt mig att om man bara tänker att allt vi ska igenom bara är en del av livet så blir det lättare att hantera. Mörker och djupa dalar, utmattning och sorg ÄR inte livet, utan bara en liten skärva i helhetens skål.
SvaraRaderaKramen och tusen tack för att du delar med dig av något så djupt och fint!
Ha en fin dag!
Anneli
Fint skrivet Pia. Och jag minns ju ditt häfte nu när jag ser det!
SvaraRaderaVisst är livet som att gå på lina. Med åren upplever jag att linan
blivit tjockare, vilket är bra för balansens skull, den är sämre.
Men det gäller att inte blunda, vardagens små glädjor blir tydligare
då. Fortsätt skriva min vän!
Kramar från Eva-Mari
Jamen du kan det där! Att sätta ord till bilder, känslor, livet...fortsätt med det Pia! Du KAN!
SvaraRaderaJag vinglar vidare på livets sköra lina, med både ryggskott och ömma fötter :)
KRAM från Titti